älska din nästa

Rasförtryck då, djurförtryck nu

Vi hade bestämt oss för att befria hönor från lantbruksuniversitetet i Uppsala. Nu ägnade vi en dag åt att kritiskt tänka igenom det vi hade planerat och prata om våra rädslor. Min största oro var nog att det skulle vara svårt för folk att förstå, att media skulle framställa oss som extremister och att aktionen därigenom skulle slå tillbaka på djurrättsrörelsen. "Vad skall folk tänka?", sa jag. Vilka folk? kontrade Pelle. "Svenska folket är ingen enhetlig massa. Olika människor har olika åsikter."

Att utnyttja djur är idag så normalt att det kan vara svårt att förstå att skälen till att gripa in och rädda hönor.

När jag så här i efterhand tänker på alla de kritiska invändningar som jag hade den dagen så ringer ett citat av Martin Luther King i mina öron:

Feghet ställer frågan: "Är det tryggt?"
Bekvämlighet ställer frågan: "Är det artigt?"
Fåfänga ställer frågan: "Är det populärt?"
Men samvetet ställer frågan: "Är det rätt?"
Och det kommer till en punkt när man måste inta en position
som varken är trygg, artig, eller populär,
man intar den för att ens samvete säger att det är rätt.

Den 15 januari 2007 firas minnet av King. Då är det sjuttioåtta år sedan denna inspirerande ickevåldsaktivist, föddes.

King är mest känd för sin kamp för de svartas rättigheter i USA. Men han angrep också USAs krig i Vietnamn samt förslog radikala ekonomiska åtgärder både för att utrota fattigdomen i USA och globalt. Den fjärde april 1968 mördades King i Memphis.

Idag är King älskad. Även av de som skulle varit hans motståndare. Men under sin levnad var King hatad av många. FBI betecknade King som den "farligaste och effektivaste negerledaren i landet". Detta berodde i hög grad på att han visste hur man skulle använda sig av aktivt ickevåld för att bekämpa våldet och orättvisorna.

Men vad har King med befrielsen av hönor att göra? För att svara på detta måste vi vända blicken till Kings familj.

Kings fru, Coretta Scott King, var aktivist långt före hon träffade sin man och fortsatte tillsammans med sina söner också efter hans död. Påverkad av sonen Dexter Scott King blev Coretta vegan 1995. Coretta menar att kampen för djurens rättigheter är en naturlig förlängning av Kings ickevåldsfilosofi.

Natten till måndagen den 27 november befriade vi tolv hönor från lantbruksuniversitetet och efterlämnade en julblomma. Vi körde hönorna till en familj på landet. Där lever hönorna idag goda hönsliv. De kan gå omkring utomhus och sprätta på familjens gård. Skulle King, om han hade levt idag, uppskattat vår aktion? Skulle han precis som resten av hans familj kämpat även för djurens rättigheter? Jag vill gärna tro det.

Den 28 augusti 1963 ledde King en march som slutade vid trappstegen till Lincolns memorium i Washington. Där höll han sitt berömda I have a dream-tal.

Hans dröm handlade om frihet för förtryckta. De sista raderna i hans tal lyder:
Och när vi låter frihetens klockor ljuda, när vi låter dem ljuda från varje by och småstad, från varje stad och stat, då kommer vi närma oss den dag när alla Guds barn - svarta män och vita män, judar och kristna, katoliker och protestanter - kan fatta varandras händer och stämma in i orden i en gammal negro spiritual: "Äntligen fria, äntligen fria, tack Allsmäktige Gud, vi är äntligen fria."

När jag några dagar efter aktionen tittar på fotografier av hönorna i deras nya hem kommer Kings ord till mig:
"Äntligen fria!
Äntligen fria!
Tack Allsmäktige Gud,
vi är äntligen fria!"

Tolv hönor fick ett nytt liv. En dag kommer alla djur att leva i frihet. Då kommer människor att se tillbaka på vår tid med samma känslor som när vi, sjuttioåtta år efter Kings födelse, tänker tillbaka på sydstaternas apartheidlagar.

Av Klaus Engell-Nielsen